United States of Anna

Och i precis samma sekund som jag klickade "posta" och min lilla blogglänk dök upp där i havet av statusar på Facebook-timelinen, var det som någon tryckte på off-knappen i min hjärna. Vad ska jag blogga om? Jag har ju ingen aning, inget händer ju i mitt liv! Det var som om skrivkrampen tog tag i mig med ett järngrepp i det ögonblick jag såg besökarantalet stiga.

 

Testade att googla "vad ska jag blogga om". Fick 85 000 000 resultat på 0,25 sekunder och lite svindel på köpet. Klickade mig in på första bästa sida. Tips på ämnen att blogga om! Toppen! "Berätta om din favoritbloggare" står det. Det var ju lite jobbigare, förstås. Jag följer ju inga bloggar.

 

Scrollar ner. "Gör en intervju" är nästa punkt. Hm. Klockan är tjugo över tio på kvällen. Mamma tittar på nyheterna. Pappa krossar snäckskal till hönorna. Min katt har gömt sig i vardagsrummet. Mina vänner jobbar. Undrar desperat om man kanske kan intervjua sig själv.

 

"Bonus! Blogga om webbhjälp" Lämnar sidan.

 

Låter som en fruktansvärt negativ person just nu, vilket jag inte är. Därför vände jag situationen och skrev ett inlägg om att inte kunna skriva ett inlägg. Problemet löst. In your face, skrivkramp. 

 

Om vi ska vara lite mer seriösa, bloggen ska ju handla om saker jag gillar och inte gillar, idéer, tankar och händelser. Intressanta saker, rättare sagt det som jag tycker är intressant. Ska nog fokusera lite mer på det än att försöka gissa mig till vad mina läsare vill höra. Har redan tänkt ut en hel del potentiella ämnen att skriva om under tiden jag plitat ner det här inlägget. Skönt att det är allt som krävs ibland, att bara börja. Även om det känns som tuggummi i hjärnan, bara börja. Ska nog avsluta det här inlägget innan jag svamlar iväg á la mitt Halloweeninlägg för någon vecka sedan (behöver verkligen inte en repris).