» Tom Daley kommer ut

OS 2012 i London är ett av de sportevenemang jag för alltid kommer att minnas. Det var klass, still, välorganiserat och man bara sögs in i hela festen. Då jag också besökte tävlingarna själv för att sitta på läktaren vid OS-finalen i dressyr, kan jag med förstahandserfarenhet också säga att hela evenemanget var otroligt väl ordnat och att det var ett nöje att besöka tävlingarna. Och vilka tävlingar det var sen - jag kommer ihåg hur varje tävlingsgren plötsligt blev intressant och hur jag satt som klistrad framför tv'n. 
 
En av de där grenarna som blev så kul att kolla på var simhopp. Kommer väl ihåg hur hela den kvinnliga populationen (samt delar av den manliga, säkerligen) hade ett kollektivt meltdown när Tom Daley klättrade upp på svikten och hoppade sig till ett brons. Jag förstår alla, Tom är - om än ett år yngre än mig - en fröjd att se på, vare sig han är iförd kavaj eller fem storlekar för små badbyxor. Han är en av dem som stannat kvar i minnet efter att OS-facklan släcktes och även om man inte fått se så mycket av honom i hopptornet har han fått otroligt mycket uppmärksamhet från media världen över enda sen dess. 
 
Trots mycket mediaövervakning har Tom ändå hållit sitt privatliv- ja, privat, helt enkelt - och har inte talat särskilt mycket öppet om relationer och tjejer. I morse bröt han dock tystnaden när han postade en video på sin Youtube-kanal där han berättade om hur han äntligen funnit kärleken, och, det för många överraskande, att det var en man som fått honom på fall.
 
Inte i någon stor tidningsintervju där hans ord kan förvrängas och inte i en presskonferens där han kan bli felciterad, utan i en hemvideo filmad från hans eget sovrum, valde Tom Daley att komma ut som, jag antar att bisexuell skulle vara den rätta etiketten på det om man nu tvunget vill ha ett namn på det. Han är i ett förhållande med en annan kille, och han är lycklig. Inget mer med det. Så klart förstår jag hans tvekan om att komma ut, även om det är 2013 så finns det otroligt många som fortfarande ser ner på folk med annan sexuell läggning än 100% hetero, vilket är otroligt sorgligt men också sant. Som han berättar mot slutet av videon så har inte ens hela hans familj accepterat det, och jag tycker så fruktansvärt synd om honom.
 
Jag blir ändå väldigt glad när folk som är under sån stor press från mediavärlden kommer ut. Det är modigt, och det är ett litet steg mot framtiden och en accepterande värld. Förhoppningsvis kan det också funka som ett stöd för alla där ute som kämpar med samma problem, i brist på bättre ord. Vill egentligen inte kalla det ett problem, för det är absolut inget problem, det som är ett problem är att det är ett problem, om man säger så. Hänger ni med? I alla fall, jag tror och hoppas att det här kan inspirera många unga människor som har det jobbigt till att fortsätta kämpa och aldrig tvivla på sig själv. Mer utstigningar ur garderoben åt folket, gärna från de stora sporter och sammanhang där det är generellt mer oaccepterat med HBTQ-personer för jag tror på fullaste allvar att vägen till ett accepterande samhälle går genom att först av allt acceptera sig själv.
 
 
 
Här är videon jag pratar om - appåder och kudos till Tom som gör det här riktigt, riktigt bra. Inspirerande.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback